Hållbarhetssatsningar såväl inom som utanför företagets väggar

0

Social hållbarhet är egentligen ett mått på hur väl ett samhälle fungerar. Folkhälsomyndigheten definierar ett socialt hållbart samhälle som ett som är jämställt och jämlikt, där alla medborgare har möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen, samt är friska och mår bra. I ett socialt hållbart samhälle respekteras människors lika värde och orättvisor förekommer inte. På samhällsnivå är social hållbarhet av största vikt, eftersom det gör samhället mer tåligt för påfrestningar. Samtidigt får det dessutom lättare att anpassa sig och hantera kriser bättre. Kommuner, landsting och staten har alla ansvar för och vinning i, att samhället blir mer socialt hållbart. Men också företag har en viktig roll i det och måste arbeta mot en högre social hållbarhet.

  • Samhället behöver vara socialt hållbart för att bli stabilare, mindre sårbart för kriser och mer anpassningsbart.
  • Näringslivet har en viktig roll att spela i utvecklingen mot ett mer socialt hållbart samhälle.
  • Företag tjänar också på att arbeta för en större social hållbarhet, bland annat eftersom det ger konkurrensfördelar affärsmässigt och som arbetsgivare.

Hur kan företag arbeta för en ökad social hållbarhet?

För att ett företag ska kunna anses vara hållbart måste det – förutom att vara socialt hållbart- vara ekonomiskt hållbart, det vill säga lönsamt. Det måste också vara miljömässigt hållbart. Det finns många som tänker att dessa tre inte går att kombinera, att det automatiskt blir mindre lönsamt att också ta hänsyn till miljö eller människors mående. Men faktum är att allt fler studier visar på motsatsen, åtminstone om vi ser på lång sikt. Att arbeta med att minska sin negativa miljöpåverkan ger ofta företaget minskade kostnader, och är bara ett av många exempel på hur det går att kombinera de olika målen. Framförallt i Sverige är vi otroligt miljömedvetna både inom företagen men också i vardagen.

Hållbarhetsintresse och -arbete från företag sågs tidigare som ett uttryck för ideologi och något som sågs på med lätt överseende. Men åsikterna har svängt, och idag är det närmast en grundförutsättning för att driva framgångsrika företag. Ett sätt att arbeta mot ökad social hållbarhet är att rekrytera med mångfald som strategi för högre lönsamhet. Men det finns naturligtvis en stor risk att detta blir plattityder som varken ger mer lönsamhet eller bidrar till ett bättre samhälle, om det inte finns ett genuint intresse och engagemang inom företaget för att arbeta med mångfald och inkludering. Företag måste ta sina egna ord på allvar, om de ska leda till något reellt inom det egna företaget, för att inte tala om att bidra till ökad jämlik- och jämställdhet i samhället!

Hur går företagen tillväga rent konkret?

Att som företag arbeta aktivt och förebyggande med de anställdas hälsa och välmående, är ett annat sätt att bidra till social hållbarhet i stort, förutom ökad livskvalitet för den enskilde. Samtidigt som bättre hälsa och högre välmående ger lägre sjukskrivningstal och mer effektiva medarbetare, och alltså betalar sig för det enskilda företaget. Subventionerad friskvård, sjukvård och läkemedel är enkla sätt för ett företag att arbeta för bättre hälsa hos de anställda. Arbetsmiljön är en annan viktig bit, den fysiska såväl den psykosociala. Att ha förutsättningar för att kunna göra sitt arbetet utan, låt säga, felbelastningar på grund av inadekvata kontorsmöbler borde ju vara en ren självklarhet. Stressade medarbetare som får ont av, eller vantrivs på jobbet gör naturligtvis ett sämre arbete.

Insatser måste utvärderas och analyseras ordentligt, för att dra slutsatser om vad som ger önskad effekt och vad som inte gör det. Det finns olika verktyg som företag kan använda sig av för att analysera sina insatser och som därmed kan ligga till grund för nya beslut. Ett koncept utvecklades under 90-talet av en organisation i USA, och detta ligger numer till grund för guider och verktyg som kan användas på detta vis. Konceptet kallas Social return on investment eller SROI. En svensk expert på ämnet är Erik Jannesson, ekonomie doktor i ekonomistyrning. Han har skrivit flera böcker på just detta tema, till exempel ”Så mäts socialt hållbart värdeskapande” och “SROI – Social return on investment: Innebörd & tillämpning”.

Hållbarhet är det nya svarta

Allt fler konsumenter, av varor såväl som tjänster, är medvetna om de mänskliga och miljömässiga kostnader som kan ligga bakom en produkt eller tjänst. Fler och fler ser ett värde i att vara ansvarsfulla konsumenter, och högre krav på de företag de väljer att köpa av. Likaså ställer fler och fler krav på potentiella arbetsgivare att de ska ta ansvar för samhälle och miljö, och väljer arbetsplats också med dessa värden i åtanke. Att ensidigt fokusera på pris tilltalar därför färre och färre konsumenter, på samma sätt som ett enögt fokus på lönenivån sannolikt attraherar färre potentiella nya medarbetare. Att -på riktigt- arbeta med social och miljömässig hållbarhet torde alltså ge många konkurrensfördelar, såväl som en större lönsamhet för företag.

Related Posts

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

© All Right Reserved
Proudly powered by WordPress | Theme: Shree Clean by Canyon Themes.